Jag fick en fråga som jag tycker är så relevant att jag svarar på den i ett eget inlägg. Grejen är den att jag kategoriskt förkastade alla sorters hänvisningar till Henry Laasanen som en röst att ta på allvar när man diskuterar jämställdhet. Många av er kanske har levat lyckligt ovetande om Henry Laasanen och jag ska inte förstöra er dag genom att ta upp fler punkter än den jag själv refererade till. Henry skriver att kvinnor är bra på att projicera. Exempelvis tror kvinnor att de är hotta om de är framgångsrika, bara för att framgångsrika män är hotta. Det samma gäller tatueringar. Tatuerade män är hotta, därför tror kvinnor att de också är hotta om de skaffar sig en tatuering, men en tatuering passar inte på kvinnor utan ser ut som en hudskada och resulterar endast i att kvinnan misstas för en prostituerad eller invalid. Dessutom förväntar sig män att tatuerade kvinnor är lättfotade kvinnor.
Henrys slutsats är således att kvinnor som tatuerar sig sänker sitt marknadsvärde. Kommentaren till mig efter att jag dömt ut Henrys trovärdighet var att jag ”[s]om forskare skall [...] uppmuntra till debatter och analysera innehållet. Inte förkasta debatter innan de börjat. Det skulle inte förvåna mig det minsta om vad Laasanen sade om tatueringar visar sig stämma i det sammanhanget men jag tar varken för givet det stämmer eller icke stämmer.”
Så jag analyserar innehållet:
Laasanens utgångspunkt är ett marknadsvärde, utan referens till vad som betecknar vare sig en marknad eller ett värde. Vidare belägger han den odefinierade gruppen ”kvinnor” – utan hänvisning till faktorer så som ålder, geografisk härkomst, civilstatus etc. torde detta röra sig om grovt räknat drygt 3,5 billioner exemplar – med detta fiktiva värde och påstår sig ha bevis för att samma fiktiva värde på den lika fiktiva och odefinierade marknaden minskar med en tatuering. Det finns inte ens ett spår av vetenskaplighet i detta resonemang, det finns ingen grund för en verklig debatt om sannolikheten av hans tes att utgå ifrån, för det är inte en mätbar tes förankrad i någon som helst definierad verklighet. Hela teoribildandet (om vi ska vara lite generösa och kalla det så) är så ogrundat att man inte ens kan ta ställning till om det stämmer eller inte. Det är inte något jag som forskare skulle vilja uppmuntra.
Därför har jag heller inte tidigare velat kommentera Henry. Att påstå att kvinnor (eller män, eller svarta, eller handikappade, eller vilka människor som helst) har ett marknadsvärde är just sånt som får vissa lättpåverkade, enfaldiga individer att tro att det finns en poäng – att det finns någon sorts vetenskaplig grund - trots att det inte finns en enda forskare sedan rasbiologin dog ut och den subventionerade slavmarknaden upphörde som skulle beteckna människor med ett marknadsvärde. Det Henry gör är objektifiering i sin absolut mest inskränkta form. Han förutsätter att kvinnor vill ha en karriär och en tatuering för att göra sig attraktiva inför män, att kvinnor är för korkade för att förstå att de ser ut som invalider (och den jämförelsen är inte så lite nedlåtande) och att de män som säger att kvinnan har snygga tatueringar egentligen säger så om ”deras dumma och fula tatueringar” för att alla vet att man får sånna kvinnor i säng. Det blir liksom knappast mer chauvinistiskt än så.
För mina protester handlar inte om huruvida tatueringar på kvinnor är snyggt eller ej. Om den saken får man tycka vad man vill. Det här handlar om kvinnors självklara rätt att tatuera sig, sminka sig, klä sig precis hur fan de vill utan att ödmjukt be någon finsk mansgris och hans grymtande gelikar om lov. Det handlar om att kvinnor gör något som de vill, för att de vill det, inte för att tilltala en manlig publik. Därför har jag inte tidigare bemödat mig om att kommentera Henry Laasanen. För mig är alla människors lika värde alltför självklart för att vilja debattera det.
PS: Henry menar att kvinnor som tatuerar sig sänker sitt marknadsvärde. Men han menar också att kvinnor inte har lärt sig ”sanningen om tatueringar” för att män ändå vill ligga med dem. Om marknadsvärdet på tatuerade kvinnor är lågt torde således, med samma logik, marknadsvärdet på de män som fortfarande köper vara betydligt lägre. Right?
Haha, snacka om att karln tycks uppvärdera sina åsikter till någon form av pseudovetenskaplighet… För det kan ju t.ex. inte vara så att det finns en hel del män som gillar tatueringar, även OM vi nu mot all förmodan, vett och sunt förnuft skulle diskutera ”marknadsvärde” (med vilket jag helt fräckt antar att han i själva verket menar i hur hög grad en individ är attraktiv).
Jo, man skulle ju lika gärna kunna se det som att tatuerade kvinnor de facto höjer sitt marknadsvärde inom en specifik målgrupp.
Hur höjer/sänker man sitt värde som tatuerad kvinna då själva tatueringen inte syns?
Bah!
Kanske man kan anklagas för falsk marknadsföring om man inte visar att man har en tatuering innan köp? Så att nån stackare råkat bjuda en på tre drinkar när alla vet att det borde räcka med en om kvinnan är tatuerad.
Laasanens inlägg grundar i ganska stor grad på hans bok Naisten seksuaalinen valta där hans nyckelbegrepp och perspktiv förklaras, man förstår bättre vad han är ute efter om man läst boken, om man nu ens är intresserad av att förstå. Hans bok är vetenskaplig men hans blogg är inte så strkit men sen igen så har han inte hävdat det heller.
Nu har ju inte jag läst hans bok, men stora delar av hans gradu som boken baserar sig på. För det första blev inte gradun ens godkänd innan han överklagade och fick den bedömd på nytt. Oavsett vilken bedömning som var rättvisast är det ändå ett tydligt varningstecken. För det andra är hans mål att undersöka hur kvinnors sexuella makt över män spelar in på jämställdhetsdebatten i en finländsk, nordisk och västerländsk kontext trots att ingen av hans källor specifikt rör Finland eller ens Norden. För det tredje vill han opponera sig mot vad han kallar feministiska dominerande teorier av vilka han tar upp endast en; socialkonstruktivism, vilkens trovärdighet enligt honom försvagas av att företrädarna (som inte nämns vid namn) främst är ideologiskt, inte vetenskapligt, motiverade. För det fjärde menar han att de som företräder socialkonstruktivism ofta är emot att sexualitet är en del av vår biologiska natur och som stöd för detta påstående har han ett(!) paper presenterat vid en konferens 2003, inte socialkonstruktivistisk forskning. För det femte skriver han att man i feministisk teori har sett det patriarkala systemet som ett sätt att kväva kvinnlig sexualitet, och hänvisar återigen till en(!) artikel skriven 1998 som en sammanfattning av ett forskningsläge utan referens till något av alla de hundratals verk som rör patriarkat och sexualitet.
Och det här är min största invändning: I hans diskussion om vad feministisk teori innebär och vilka utgångspunkter feministisk forskning har refererar han till ett enda verk som kan sägas tillhöra den forskningskategorin; en bok utgiven 1975(sic!) om män, kvinnor och våldtäkt. Den boken är på intet sätt representativ för feministisk forskning nästan trettio år senare. Hela hans teoretiska utgångspunkt faller på att han inte på riktigt läst ett enda verk med feministisk teoretisk bas.
Min kritik handlar här alltså inte om vad han kommer fram till, utan hur han kommit fram till det. Hans arbetssätt är långt ifrån vetenskapligt.
From a purely sales and marketing perspective, I would say tattooed women are aiming for a niche market instead of competing with the main stream which again from a commercial point of view is quite clever.
Will you still love me when I get a tattoo? And what will that do to my value..?
Depends on my perspective…. I could take the Japanese perspective and consider you an outcast, or I might take the Maori perspective and consider you more valuable… It’s just crazy how many cultures we have around the world that have their own take on tattoo’s.
Or we could start our own culture in which I am worshipped!
Det stämmer att hans bok inte är så välgjord med det förändrar inte på faktumet att där finns frågor att utreda och att ingen har varit intresserad av att utreda dessa frågor, allra minst feminister till vilkas arbetsuppgift det borde tillhöra. Han har åtminstone försökt till skillnad från feminister som endast gjort motstånd mot alla utredningar av denna sort med hänvisningar till ”taskig kvinnosyn” och ”kvinnohat”. Och alla vetenskapliga ivändningar som du lyfte upp var ganska irrelevanta eftersom han inte koncenterar på såna utan mera med mha. social exhange theory klargör heterosexuell parbildning. Man måste se om han har fel i sin huvudsakliga ambition och där tror jag han inte har helt fel.
Kanske det här nu är en sån där allmän kommentar som jag inte borde svara på men du; ”feminister till vilkas arbetsuppgift det borde tillhöra”. Feminist är ju inte ett jobb.
Det vetenskapliga invändningar jag hade är fullkomligt avgörande för trovärdigheten i hans framställning. Han skriver själv att han vill utmana feministisk teori. Det är väl en jättebra grej! Men han baserar hela sin uppfattning om feministisk teori på hörsägen och fördomar eftersom han de facto inte läst feministisk teori. Hans eget uppsatta mål blir inte uppfyllt. I vetenskaplig text är det en katastrof.
What do you mean ”start???
Vän av ordning tycker att du skriver en bra text, men känner sig nödgad att påpeka att det knappast handlar om 3,5 billioner kvinnor, för såvitt jag vet lever det bara människor på jorden och här är vi ca 7 miljarder människor. Du kanske tänkte på det engelska ordet för miljard, dvs billion?
Och det finns biljoner anledningar till varför jag inte blev matematiker… Tack för rättningen!