Gnag

Jag måste bara säga att det är så jävla skönt att jag har berättat för er nu. Det här har liksom gnagt på mig i månader. Nu är det mest Rasputin som gnager på mig. Han är förmodligen den som har svårast att acceptera att jag inte är hemma så mycket som jag brukade och straffar mig med kalla tassen i början och sedan så mycket fluffig, klofylld kärlek att mina armar förmodligen aldrig kommer att läka helt.

Min största farhåga är att jag inte kommer att kunna få lån för att köpa ett eget hus någonstans, och det ser olyckligtvis ut att vara en väldigt realistisk farhåga. Bankerna verkar lite skeptiskt inställda till att stöda en ensamstående tvåbarnsmor som lever på stipendium. På ett ställe beräknade de min månatliga stadiga inkomst till 150 euro och menade att jag ligger på så satans mycket minus att jag inte kan försörja mig och barnen. Detta förstås för att de inte vill ta min faktiska inkomst, från alla extrajobb och från mitt stipendium, i beaktande.

Det, just det där, är en av anledningarna till att jag måste göra det här. Jag är fast i en kvinnofälla där vad jag gör inte räknas i den männens värld där besluten fattas.

30 sekunder senare bestämde sig Rasputin för att det var en dödssynd att jag försökte lyfta bort honom från mitt ansikte och satte därför alla sina klor i min arm, med sådant eftertryck att jag inte bara började blöda utan också fick blåmärken.

10 thoughts on “Gnag

  1. Bankerna verkar leva lite i en egen värld…? Jag med mitt frilansande skulle (rent hypotetiskt) antagligen vara i samma situation när det gäller lån. Min mamma uppfostrade mig till att studera och skaffa jobb för att inte vara beroende av en man rent ekonomiskt men ny generation, nya kvinnofällor. Man kan ju alltid hoppas att nästa generation inte ska känna till ordet kvinnofälla förstås.

    Frågan är förstås om manliga forskare bedöms enligt samma modeller?

    • I förhållande till bankerna vågar jag inte annat än hoppas och tro att manliga forskare eller frilansare har precis samma problem. Typerna på bankerna har varit supertrevliga, det finns bara liksom ingenting de kan göra om inte jag kan ge bättre garantier för att jag kommer att fortsätta att ha inkomst (att jag levt så här i fem år hjälper inte…). Alternativet är då förstås att ge upp forskardrömmen och försöka hitta ett ”riktigt” jobb men nej. Aldrig.

        • Teoretisk skulle det vara ett riktigt bra alternativ. Problemet är att vi rör oss ute på landsbygden och att hyresrätterna alltså inte direkt finns i överflöd.

      • Ja, jag hörde i fjol att bankerna blivit strängare med att bevilja lån. Men samtidigt verkar de ha lite konstiga sätt att räkna ibland. Förstås kan man ju tycka att forskare/frilansare som klarat sig bra i x antal år borde ha en särställning … jag menar, en fast arbetsplats kan ju också försvinna (fast det finns ju firmor som avskedar sina anställda under premisserna att du får lön i ett halvår till och den lyxen finns inte om man inte har en ”riktig” arbetsgivare.)

  2. @ Übereil – jag vet ju inte var du är lokaliserad, men problemet i Finland är att också att det hör till att alla köper så fort de inte studerar och bara riktiga fattiglappar (sådär som ensamstående mödrar, arbetslösa och annat pack) tvingas bo på hyra. Vilket betyder att hyrorna ofta är snorhöga, pga dåligt utbud. Vilket betyder att det inte går att lägga undan för att ha en buffert för att kunna få det där lånet som behövs för att köpa – även om man nog skulle klara månadsamorteringen, eftersom den antagligen vore lägre än snorhög hyra… (Ser en god vän i samma fälla och önskar att jag vore miljonär!)

    • Där ser man.

      Jag är för övrigt lokaliserad i Stockholm, där man måste köa i 30 år för att få tag på en hyresrätt (om man inte har tur). Dock så är hyran oftast någolunda human pg av hyresreglering.

      Alla som kan köper här också. Ju förr desto bättre eftersom priserna bara stiger och stiger samtidigt som räntorna inte bara är historiskt låga utan dessutom skattemässigt reduceradce.

        • Precis vad jag menar. Helt absurt.

          (Trettio års kö för hyresbostad är helt absurt det med! Här kan man nog hitta snabbare, privat om inte annat. Men: snorhög hyra :-()

  3. Jag skulle inte heller haft möjligheten att köpa utan sambo med besparingar, som kunde ta största andelen av köpet. Numera är våra boendekostnader betydligt lägre än hyra, inklusive lån. Systemet gynnar mest bankerna och rika, tycker jag:-/

Vad tycker du?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s