Historikerns historier · Kulturkrockar

Saker jag lärt mig Glasgow

Ingen väntar på grön gubbe. Ingen. Det blev extra tydligt när jag troget tryckt på knappen och stod vid övergångsstället och väntade och två poliser glatt pratande traskade förbi mig och rakt över gatan.

Jag är på rätt väg med forskningen. Fler och fler uppmärksammar den förändring i kvinnors och mäns relation som kommer där någonstans i början av 1500-talet. Phew.

De där skorna som har tjugo centimeter klack och som man tror att ingen vill köpa eller kan gå i köps i astronomiska mängder av unga flickor i Glasgow. Som inte kan gå i dem.

Man ska vara jäkligt försiktig med att säga ”pay” och inte ”play” när man säger att man är redo att betala.

Familjenätverk är nyckeln till att förstå medeltida genus. Dessutom måste man ta en mans död med i analysen om man vill hävda att kvinnor fungerar som knutpunkter mellan familjer och familjemedlemmar (vilket de flesta gör).

När folk i Glasgow frågar en om man tycker bäst om Glasgow eller Edinburgh är det lämpligast att svara Glasgow.

Borta är bra men hemma är bäst. Fem dagar borta från familjen är mer än vad jag riktigt gillar.

Vad tycker du?