Vi har varit och tittat på Durham University Museum och Durham Castle. Jag hade gärna bjudit er på bilder, men man får inte fotografera någonting här utan ett särskilt tillstånd.
För de ömtåliga artefakterna kan skadas när alla går runt och knäpper bilder med blixt.
Visst. När det är så mycket folk som kommer måste förstås artefakterna skyddas även mot vad som kan tyckas småsaker. Grejer som har hållit i många hundra år och ska hålla i många hundra år till tål inte ens småsaker, och ljus är i bevarandet av känsligt material inte en småsak.
Men varför får man inte fotografera utan blixt då…?
Nej, fotoförbudet handlar inte om att skydda materialet från förstöring utan från spridning. Det finns olyckligtvis en ganska utbredd idé om att museum kommer att dö ut så fort människor får tillgång till bilder av samlingarna.
Som om någon någonsin struntat att gå på ett museum för att man redan sett grejerna på bild. Hela vitsen med museum är ju att det inte bara är bilder – kopior – utan äkta grejer, stora grejer, yttepyttesmå grejer och grejer vars färger och sammansättning ingen bild i världen kan ge rättvisa till. Därför är jag övertygad om att bilder på objekt inspirerar till besök och bilder tagna av besökare som sedan delar med sig på bloggar och Facebook inte komprometterar samlingar och gör museum onödiga utan är gratis reklam och har en viktig funktion som informationsspridare och intresseväckare.
Museum borde uppmuntra folk att fotografera istället.
Hit och dit och tillbaka igen 
Jag håller med. Lite som en trailer eller recension av en film.
Precis!
Jag var där för 24 år sedan – innan ”digikamerornas” tid. Då fanns det taskiga vykort av vissa föremål. Är avundsjuk på dig som sett Durham University Museum nyligen – och Durhams krokiga gator.
Jag tror inte att något hänt på de senaste 24 åren… 😉
Jag misstänker orsaken oftast är att museet vill sälja vykort/bok/video/pryl/whatever. Jag tror helt enkelt inte på att föremål som tål solljus inte skulle tåla blixt…
Men om föremålet inte tål blixt så förstår jag fotoförbudet. Det är helt enkelt mycket enklare helt förbjuda kameror än fotografering med blixt. För folk vet inte vad deras kameror gör och fotar i misstag med blixt. Eller fotar med flit med blixt och säger sedan ”oj”.
En tredje orsak kan vara att de är rädda för inbrott och vill inte att någon skall fota var deras kameror och tjuvalarm sitter.
Det är klart att inbrott kan vara en delorsak, men eftersom man får strosa runt och ta anteckningar i hur många timmar man vill så har jag svårt att se hur det skulle kunna vara orsaken.
Ingen av de där föremålen pulvriseras av fotoblixtar. Problemet är om tiotusentals folk kommer och fotar hela tiden, men jag har sett flera ställen där de har blixtförbud och det respekteras bra. Alltså, illvilligt folk kanske tar kort fast man inte får, men jag har svårt att tänka mig någon som envisas med att ta med blixt fast man inte får.
Jag tror precis som du att det snarare har att göra med intäkter. Fast jag brukar köpa vykort eller ge donationer trots att jag fotograferar… 🙂
I somras blev jag själv besviken om att det gick att ta bilder men inte att visa dem offentligt. Egentligen samma sak som du skriver av, fast oklarare eftersom flera människor tror att de kan använda bilderna och bara idioter som mig kollar om det är ok eller inte. http://sukututkijanloppuvuosi.blogspot.fi/2012/05/museot-ja-valokuvat.html
Och dessutom uppstår frågan kring vad som räknas som offentligt. Får man använda dem i en skolklass? På en stängd blogg? På sitt eget Facebook-konto?